jag gjorde upp en eld för dig och nu brinner hela skogen.

ibland blir jag stolt över mig själv. det kan vara allt från små saker som att komma försent till en svenska lektion bara för att man suttit inne på en toalett, målat ett hjärta på spegeln med blåsvart nagellack och gråtit en skvätt, till stora saker. som att börja glömma någon. att glömma är faktiskt bra. för sedan, när man väl kommer ihåg det, blir man glad och kanske lite överraskad. man kommer ihåg hur smärtsamt det var. hur mycket bättre allt är nu. jag tror faktiskt att jag kommer glömma dig. i alla fall glömma det som var bra.

(deep shit alltså.)