aaaaaaaaaaatja.

känns lite tråkigt, men ja.
numera hittar ni mig här.
allt är icke klappat och klart, men snart så!
adjöken.

mörk är natten innan gryning

denna sko, Acne Atacoma, har jag suktat efter i ca 7 månader. why, WHY har jag inte 3500 riksdaler som bara råkar finnas i min ficka?
goddamnit.

sans le coq

när jag var på staden idag såg jag en vacker acne tröja.
den var dyr.
jag hade lite pengar..
jag såg också en mysig spetsbody från solo!
den var inte så dyr.
jag hade inte-så-dyr-mycket pengar.
hurray!

som om jag föddes till den jag måste bli

today har jag piffat upp mig xtra mycket, bakat 13 chokladmuffins som jag skulle ge till en viss kvinna som jag aldrig träffade (12 av dem åt jag sedan upp, den sista kastade jag), lyssnat på lykke li, skitit i kemin, läst 214785909t0 bloggar, skippat lunch (man blir mätt av muffins!!), tagit mysko bilder och köpt kleder. och massa annat skoj.

kycklingnatt

när klockan slog sex igårkväll sprang jag över till moaponken för att äta ben&jerry's och titta på dålig tv.
det var en härlig natt!

vid halv ett tiden blev vi hungriga och hittade lite kyckling, pitabröd och vitlökssås.

vackra flickor!

i want a zoo t-shirt!

jag har undrat en sak ganska länge nu.
varför är de (flesta) manliga Burberrymodeller så satans fina?
höga kindben och lockigt hår.
man vill dö lite grand.
moatoa och jag funderade över detta igår kväll och kom fram till att den vackraste av dem alla är george craig.
den mannen (pojken?) är så obeskrivligt fin. finfinfin.

skrattet.
håret.
ögonen.
dansen.
accenten.
sättet han säger t-shirt på.
till och med hans fula kalsonger var söta.
våra hjärtan bankade rätt hårt.

As the shadows played tricks on the girl in the dark.

fetto.
min själ bara skriker fett, fett, FETTTTT!!
det är bra med en fet själ, den kan liksom inte få för högt kolestrolvärde. den kan bara ligga där och gnida sig i de feta, mysiga och trevliga känslorna och godsakerna. och så är fettet som ett sorts skyddande hölje mot alla dåliga saker, som hångel mot skåp. jag HATAR hångel mot skåp. det är något av det värsta som finns (så länge man inte upplever det själv det vill säga).
mitt dagliga fettintag bestod av en muffin (tack chontée!!) och två munkar. håhåhå. men äsch. sålänge man är fet och glad på insidan spelar det inte så stor roll hur utsidan ser ut.
och tja. idag såg jag ut såhär på ett ungefär:

Electric feel.

jag kan sluta om jag vill.
i början bara på fredagar
jag minns när jag prövade första gången
jag började väldigt tidigt
har nog testat det mesta
stannade inte ens för rött
för mig var det en social grej
börja blanda grejer
dans och bilkörning -ingen bra kombination
började dansa ensam
jag måste dansa för att våga supa.
(bounce)

var på trevlans maskerad. jag och t-man var hober. så jävla sässy!

just for tonight.

jag är materiellt lycklig. fifasen. (!!)

ett par stora Lee shorts för 100(!) kronor från beyond retro. mysigt place.

do the HONORRRNface!!

strumpbyxor är fint.

åh. ÅH.
stockholm är bezt.

mm that's dirty

stockholm är helt underbart.
ELLE är helt underbart.
min far är helt underbar.
alltså.
idag ville jag lägga mig ner på golvet inne på urban outfitters och kräva att jag skulle bo där. eller i alla fall spendera de kommande tre dygnen där inne.
det stördaste av allt var nog att provrummen var fina.
och alla är gravida.
(kasst inlägg, men jag har brådis!)

teckning på mitt skåp av tilda

anal girl

jag tycker att jag är ganska bra ibland.
idag var jag bra.
idag var Moa bra.
idag var Sara och Tilda bra.
fast den som var bäst av alla var nog solen.

the fuckulelos

det finns ett band. ett band som består av tre medlemmar (plus lite backupsingers och sånt) och en ganska ostämd men ack så vacker ukulele.
detta band är rätt mysigt. snart kommer deras första låt vara klar, Les Partisans de Voldemort och den kommer vara storslagen. awesome. ofantligt superbra. you name it.
och det bandet är..
The Fuckulelos.

wake up.

ibland kan en sekund kännas som en timme. timmar kan kännas som dagar. dagar kan kännas som oändligheter.idag var inte en sån dag.i natt (klockan var ungefär fem i halv tre) så tänkte jag på livet. eller nja. snarare på kärlek. för livet är ju kärlek, eller hur? jag menar, om man inte kände kärlek till saker skulle allt bara vara.. grått. och även om grått är en ganska fin färg så kan den bara användas till en viss mängd. hur fint är det egentligen med grå byxor, grå tröja, grå jacka, grå strumpor, grå skor, grått hår, grått paraply och grå underkläder? inte så fint.
kärlek representerar färger. kärlek till en skjorta kan till exempel vara kornblå. kärlek till choklad kan vara orange. utan färger skulle vi inte kunna vara lyckliga.
men det är också viktigt att vara olycklig ibland. annars uppskattar man aldrig den där helt underbara, mysiga, fåniga känslan av pure awesomeness. om inte olycka fanns skulle inte lycka finnas. och tänk på en viktig sak. att även om vår vackra, röda lilla fläck skulle råka suddas ut, så finns det alltid en annan fläck att älska. det kan vara den där oupptäckta mörkgröna fläcken som ingen annan vill ha.
det är faktiskt det viktigaste av allt.

For the Price of a cup of Tea.

jag älskar skjortor. och oversizeade saker. och instoppade tröjor. så jag blev lite lycklig när jag köpte dessa i fredags! jag är egentligen inte så bra på att fynda, men skjortan var faktiskt read 50%. och det var rätt trevligt för vi fick hjälp av en pojk som sjöng jättehögt. och den galna mannen moa råkade skrika balle väldigt högt när musiken tystnade. SOLO är mysigt.

Marx and Engels

jag har inte gjort särskilt mycket. varken ätit, duschat eller klätt på mig. jag har mest pratat i telefon, haft videokonversation med carrokorv och lyssnat på Step into my office baby. ändå är dagen mysipysmys. åh.
(det är rätt sällan jag tar osminkade bilder, så.. N-J-U-T!)